Det finns dagar man aldrig glömmer..
När man lärde sig cykla och läsa, när man började lågstadiet osv..
Sånna dagar som sitter där för evigt, är sånna dagar man gärna vill ha tillbaka..
När man var liten så längtade man verkligen efter att bli stor, och börja i skolan..
Nu längtar man tillbaka, då man aldrig hade några bekymmer, eller då man inte visste vad ordet saknad betydde..
Det är sjukt att man kan sakna en person så mycket..
Men det är ännu sjukare att en person som man älskar så mycket, kan förändras så enormt..
Från att vara med en varje dag, till att dissa en exakt hela tiden..
Det svider så sjukt mycket..
Jag orkar inte höra alla lögner dag ut och dag in..
Du vet så väl, att jag kommer få reda på allting tillslut..
Och att det är lika bra att säga sanningen..
Men som Betty sa: en på miljonen Lina, en på miljonen..
Det är svårt att släppa det, men man kan alltid försöka och kämpa..
För tillslut så går det, det vet jag..
Så mycket som jag har kämpat i mitt liv, för att få dig..